Bild från pysselstund efter skattjakt

På plats

Introduktion till arkiven

Kom och gör ett första studiebesök på arkivet! Ni får en introduktion till vad ett arkiv är, och upptäcker vad man kan hitta här. Ni får själva bläddra i autentiskt material och läsa om människors öden från förr. Ni får också göra en exklusiv vandring ner i vår skattgömma och där möta spännande berättelser, arkiv och dokument.

Skattjakt

För yngre besökare arrangerar vi skattjakt med arkivverkstad och pyssel. Skattjakten fungerar som en rundvandring med detektivinslag, där barnen bland annat får möte folktro och myter från vårt län, och höra spännande berättelser från förr. Skattakten avslutas med en arkivverkstad där deltagarna bl a kan pröva på att skriva med bläck och fjäderpenna. Obs: I samband med denna aktivitet tar vi ut ett självkostnadspris för pysslet = 20 kr/deltagare.

Barn i historien

Här fokuserar vi på hur det var att vara barn förr i tiden och hur villkoren har förändrats genom tiderna. Vi berättar och visar bilder om hur det t ex var att gå i skolan för 100 år sedan och om hur religionen påverkade samhället vid den tiden. Vi visar också hur det är möjligt att genom det källmaterial som finns på arkiven, veta något om hur det var förr.

Staden Östersund / Ida Larssons dagbok

Östersund har funnits som stad sedan 1786, men byggnationen och stadens framväxt tog inte fart förrän järnvägen kom 1879. Vi utgår från 12-åriga Ida Larssons dagbok från 1905 och gör en vandring i hennes fotspår. Temat ger en bild av hur det var att leva i Östersund för 100 år sedan och omfattar två pass: en arkivlektion och en stadsvandring. Under arkivpasset får eleverna bekanta sig med dagboken, fotografier och annat arkivmaterial både på Landsarkivet och Föreningsarkivet och dessutom på Jamtlis arkiv, Bildarkivet.

Under stadsvandringen besöker vi bl a Stortorget, Gamla teatern och Badhusparken och synliggör förändringar och likheter i stadsbilden under de senaste 100 åren. Sammantaget ger programmet en bra bild av hur ett bondesamhälle växer upp till ett industrisamhälle och hur det påverkar levnadsvillkoren för barn, kvinnor och män.

Eleverna kan i anslutning till programmet med fördel själv skriva en ”dagbok” som sedan arkiveras hos oss. På detta sätt är de själva med om att skapa historisk kunskap för framtiden!

Diskussioner och demokrati

Under 1880- och 90-talet började tankarna om en politisk demokrati växa sig starka i Sverige. Från att bara de rikaste i samhället fått delta i riksdagen och vara med om att rösta, växte det fram krav om allmän rösträtt. Allmän och lika rösträtt för män och kvinnor infördes stegvis. I samband med detta växte det fram diskussionsklubbar i länet, där engagerade ungdomar tränade sig på parlamentarism och demokrati. De protokollförde sina diskussioner, och därför kan vi nu följa deras tankegångar kring politiska ideologier, samhällsklasser och det svenska välfärdssamhällets framväxt. Kanske är det dock vad vi kan läsa om ungdomarnas egna drömmar och små funderingar som lär oss mest! ”Är krig nödvändigt?” ”När är man vuxen?” och ”Vad är ett samvete?” Eleverna får tillfälle att själva både diskutera och argumentera, samtidigt som de får insikt i hur ungdomar resonerade i exakt samma frågor för ca 100 år sedan! Upplägget hjälper eleverna att få perspektiv på samhället och att varje tids människor måste bedömas utifrån sin samtids villkor och värderingar.

Brott och straff

Genom att läsa fångrullor och bödelskvitton möter eleverna brottslingar från förr. Värderingarna i samhället och brotten mot dessa växer fram ur källmaterialet. Normuppfattning och lagstiftning påverkar varandra. Eleverna får genom övningar jämföra äldre tiders värdegrund med vad som gäller idag. Länge var t ex den kristna kyrkans roll i det svenska samhället stor, men i takt med sekulariseringen av samhället har också synen på brott förändrats. Många av de brott människor dömts för tidigare räknas inte ens som brott idag, t ex att svära i kyrkan, att försöka begå självmord, att inte visa respekt för sina föräldrar m fl. Istället räknas andra handlingar som brott i vårt samhälle, t ex barnmisshandel, mobbing och diskriminering. Också synen på straff och påföljder speglar varje tids värderingar. Att jämföra strafftänkandet i början av 1900-talet med vård- och rehabiliteringstänkandet under 2000-talet ger en bra ingång för att diskutera människans egenvärde och t ex dödsstraff. Eleverna får fundera över var de själva står, och vilka etiska regler de själva anser måste råda i samhället.

Källkunskap; Platser och personer

Med gården Södergård utanför Brunflo som exempel undersöker vi hur man kan söka information om en plats och dess befolkning. Här handlar det om en gård och dess bakgrund, om familjemedlemmarna och dess historia. Vad har hänt på platsen? Vilka har bott där? Vad har de sysslat med? Vilka hus har funnits? Med hjälp av praktiska arkivövningar lär eleverna sig att arbeta med dokument som exempelvis husförhörslängder, bouppteckningar, lagfartshandlingar, brev och föreningshandlingar m m. Eleverna får lära sig att både söka, ställa frågor till, tolka och värdera förstahandskällor som grund för historisk kunskap.

Källor och källkritik – mer än bara Internet!

Eleverna får utifrån moderna och historiska exempel kritiskt granska, tolka och värdera källor. Med praktiska övningar med autentiska dokument får eleverna jobba med olika frågeställningar. Vad är t ex värdeskillnaden på en förstahands och en andrahandskälla? Vad är det för skillnad på att jobba med källor kontra litteratur? Hur är jag källkritisk? Hur tänker jag för att förstå om materialet är tendensiöst? Vad är sanning och objektivitet? o s v.

Budskap och propaganda

Runt om i samhället finns exempel på propaganda av olika slag – alltifrån reklam till politiska budskap. På arkivet finns en mängd texter som uttrycker starka budskap av olika slag, t ex religion, politik och nykterhet. Det finns också exempel på propagandan i de OS-kampanjer som Östersund deltagit i under åren. På arkivet finns också fanor, standar, affischer, fotografier, knappar och märken – alla med tydliga budskap. Hur kan vi tolka denna propaganda? Temat innehåller diskussionsövningar för att kritiskt granska olika bildbudskap, och mer praktiska moment som exempelvis tillverkning av egna affischer för att eleverna ska ges möjlighet att uttrycka egna budskap som kommuniceras genom bilder.

Skrivande och berättande

I arkiven finns många spår av människors eget privata skrivande. Det kan t ex handla om brev och dagböcker som berättar om levnadsvillkoren för människor under en annan tid. Det finns också intervjuer, uppteckningar, loggböcker och människors egna livsberättelser. Med inspiration från dessa texter kan eleverna skapa egna berättelser. Genom att utgå från en historisk referensram och sedan själva tolka källor kan eleverna skapa ”faction”, d v s en berättelse med både fakta och fiction. Här finns möjlighet till olika typer av skrivövningar – dagboksskrivande, noveller, dikter eller egna självbiografier.

Krig och Fred

Vad hände egentligen i våra trakter under andra världskriget? Även om Sverige inte var med i själva kriget, påverkades vi starkt av det. På arkivet finns dokument som belyser flyktingtrafiken över norska gränsen, det humanitära hjälparbetet, kontrollen och censuren, vardagslivet med dess ransoneringar, kristidsvaror och mycket annat. Med andra världskriget som utgångspunkt kan gruppen också diskutera mer generella frågor om krig och fred. Hur ser det ut i världen i dag? Flyktingarna kommer inte längre från Norge och Finland utan från andra krigs- och krisdrabbade länder.

%d bloggare gillar detta: