Jordeböcker, skattläggnings- och skatteköpshandlingar

Jordeböcker är förteckningar över skattlagda enheter inom ett område: gårdar, gruvor, kvarnar, avradsland, fiskerier m.m.

Jordeböckernas upplägg

En skattlagd enhet kallades jordeboksenhet och påfördes med tiden ett nummer som ligger till grund för dagens fastighetsbeteckningar. För varje enhet framgår i jordeboken bland annat hur mycket skatt som skulle erläggas. Av jordeboken framgår också ett hemmans ”natur”: om det var ett skatte-, krono- eller frälsehemman.

1825 år jordebok

1825 års jordebok är speciellt noggrant förd med hänvisningar till länsstyrelsens resolutioner m.m. Dessa hade speciell betydelse på 1800-talet då många nybyggen togs upp på kronans marker. Många nybyggen skattköptes sedan, och övergick i privat ägo. 1825 års jordebok påfördes nya uppgifter ända till 1881.

Specialjordebok Jämtlands läns landskontor G III a:17

Bilden visar ett uppslag ur jordeboken för Jämtlands södra fögderi år 1825, Jämtlands läns landskontors arkiv G III a:17.

Special- och extraktjordeböcker

Specialjordeböcker upprättades relativt sällan, men är mer noggrant förda. Däremellan upprättades extraktjordeböcker som visar förändringar exempelvis av skattläggningen.

Skattläggning

Skattläggningsförrättningar innebar att en gård/enhet påfördes ett skattetal, eller att skattetalet ändrades p.g.a. nyodling, att hemmanet delats m.m.

Skatteköp

Skatteköp innebar att kronan sålde hemman som därigenom blev självägda. I samband med försäljningen skulle hemmanet värderas för att fastställa inlösningsräntan.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Arkiv till Nytta och Nöje

%d bloggare gillar detta: