Personforska i Digitala forskarsalen

Nu är Digitala forskarsalen kostnadsfri, och du når den hemifrån via Riksarkivets hemsida. Riksarkivet.se, Digitala forskarsalen. Här finns digitaliserade arkiv – bland annat kyrkoarkiven för dig som vill person- eller släktforska. Men också databaser och register, tex Folkräkningar, bouppteckningar (vissa år) och Lokalundersökningar mm.

Förr var kyrkan en central punkt i människors liv. Tack vare att prästen också skrev ner allt som hände kring människorna i bygden, kan man idag få reda på mycket om vad som hänt. Prästerna skrev olika böcker för olika händelser. Födslar hittar du i födelse- och dopboken, vigslar i vigselboken osv.

Hela Sverige är uppdelat i olika områden utefter den kyrka man gick till. Dessa områden kallades tidigare för socknar, idag församlingar. Du måste alltid veta vilken församling en person hört till, för att hitta just den församlingen och den prästens böcker.

  1. För att alls kunna hitta en person i kyrkböckerna, måste du veta:
    Personens hela namn (tänk på att man som kvinna kan ha hetat något annat som ogift, och att barn inte hade något efternamn)
    Personens födelseår, gärna också datum
    Vilken församling personen föddes i

Om du inte vet datum eller församling kan du använda dig av de här databaserna:
– Sveriges dödbok 1860 – 2016. Sök på namnet.
(den finns inte på nätet, men du har tillgång till den i arkivets läsesal)
– Folkräkningar (1860, 1870, 1880, 1890, 1900, 1910, 1970, 1980 och 1990). Tänk på att informationen handlar om tiden just det år du söker. Hur gammal var personen t ex 1970? Var hen barn i en familj eller singel? Kanske bodde hen i Malmö just då?

  1. När du har hittat de grundläggande uppgifterna går du till Digitala forskarsalen

  2. Klicka sedan på ”Kyrkoarkiv”. Du får då upp en sökruta, där skriver du i namnet på församlingen och väljer län. Klicka på länken. Då får du upp ett antal titlar på många olika böcker prästen i församlingen fört.

  3. Leta dig sedan ner till ”Födelse- och dopböcker” för det år personen är född. Du får gå en bra bit ner på sidan, förbi husförhörslängder och en hel del andra böcker.

  4. Klicka på ”bild” vid den födelsebok som omfattar det år personen föddes. Du får då upp själva  boken i digitalt format. Ibland är boken indexerad, dvs. på höger sida kan du klicka dig fram till rätt år. Om inte får ju bläddra framåt med hjälp av pilarna (eller +5) tills du kommer till rätt år, och rätt dag. Det går också att förstora bilden genom att klicka på +. Tänk på att barnen förs in i boken när prästen fått reda på att de fötts. Det är inte alltid de kommer i datum-ordning! Du kan hitta barn som är födda i februari blandat med barn som är födda i maj. Eller allra sist för just det året.

  5. När du hittat barnet, skriver du ner namnet på föräldrarna och platsen de bor på, by- eller gårdsnamnet. Ibland finns det även en sidhänvisning till en husförhörslängd eller församlingsbok Det kan stå p (=pagina) eller f (=folio). Båda betyder sida. Hittar du en sådan anvisning ska du även anteckna den.

  6. Stäng sedan ner födelseboken, och leta rätt på husförhörslängden / församlingsboken (samma typ av bok som byter namn ca år 1900) som omfattar det år som barnet föddes. Klicka på ”bild”.

  7. Leta reda på byn eller gården familjen bodde på. Har du ingen sidhänvisning får du leta dig fram. Byarna kan stå uppräknade i bokstavsordning. Ibland finns det ett register i början eller i slutet av boken. Själva byn kan ha flera gårdar, bläddra framåt och leta reda på din person bland namnen. Är det mycket skrivet kan det vara  lättare att titta i kolumnen för födelseår.

  8. I husförhörslängden  finns samtliga personer inom hushållet antecknade på samma sida. (Ibland är det flera familjer på samma sida). Ofta står husbonden högst upp, och drängar och pigor längst ner på sidan. Här antecknade prästen efter det årliga husförhöret hur mycket varje person i hushållet kunde inom kristendomslära och läsning (de underliga symbolerna). Datum för när man tagit nattvard skrev han också ner. Han gjorde också notiser om det hänt något särskilt: om någon hamnat i fängelse eller fått barn utan att vara gift-t ex. Här hittar du också föräldrarnas och eventuella syskons födelseuppgifter. Skriv ner både datum och vilken församling de är födda i.

  9. Nu har du namn, födelsedatum och födelseförsamling även på nästa generation och det är dags att börja om på punkt 2. Leta reda på personerna i födelse- och dopböckerna! Välj församling och år och gör på samma sätt som förra gången. Först födelse-/dopbok, sedan husförhörslängd.

Tänk på att man inte vet något om framtiden. Bara det som hänt fram till just det år du tittar på finns antecknat. Sedan får du leta i husförhörslängderna framåt i tiden för att få reda på mer! Om du vill kartlägga hela livet för personen måste du följa husförhörslängderna/församlingsböckerna både bakåt och framåt, och på det viset hitta hur personer flyttar, eventuella namnbyten, giftermål, barn, dödsdatum osv.

Ett tips när du följer en person framåt och bakåt är att prästen ibland antecknat GB och NB, följt av siffror.  Det betyder helt enkelt Gamla Boken och Nya Boken, dvs. den husförhörslängd som  är närmast före och/eller efter denna.

Ett tips till. Det blir snabbt många datum och namn att hålla ordning på. Använd en särskild ”ansedel” att anteckna på så du kommer ihåg vem som är förälder till vem. Hemma kan du använda ett släktforskarprogram på datorn. Läs mer på http://www.genealogi.se/jamtland/hjalpmedel.html.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Arkiv till Nytta och Nöje

%d bloggare gillar detta: